Podd om riskerna med det vita snuset
Louise Adermark, forskare inom beroendemedicin vid Göteborgs universitet och expert på nikotin medverkar i Akademilivs podd och pratar om riskerna med det vita snuset. som spelas in av Sahlgrenska akademin, den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet. Samtalet handlar om vad man vet och inte vet om riskerna med det vita snuset.
Bli fri från Nikotinberoende
Tobaksavvänjning med sjuksköterskor och tandhygienister.
I region Östergötland samarbetar tandvård och hälso-och sjukvård inom tobaksavvänjning. Det finns mottagningar med legitimerade tandhygienister och sjuksköterskor, och inom både tandvård och hälso- och sjukvård finns utbildade tobaks avvänjare.
Forskare ogillar ”det svenska förhållningssättet” till snus
Med tanke på den evidens som finns om skaderisker av snus är det beklagligt att svenska politiker har en så slapphänt inställning till det vita snuset. Det tycker Jan Hirsch, käkkirurg och professor.
– Jag önskar att Sverige utgick ifrån försiktighetsprincipen eftersom vi ännu inte vet skadepanoramat av den här nya produkten.
Jan Hirsch har själv snusat. Han började när han gick sin specialistutbildning på kirurgen.
– Då fick man inte röka på operationsrummen. Därför snusade någon erfaren kirurg och då gjorde jag det också.
Han höll fast i snuset i fyra år. Varför han slutade återkommer vi till senare i artikeln. Hans erfarenhet av snus utifrån professionellt perspektiv är betydligt längre än hans fyra år som snusare. I över 50 år har Jan Hirsch arbetat med munhälsa, bland annat som kirurg. Han har varit chef på käkkirurgin på Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor på medicinska fakulteten institutionen för för kirurgiska vetenskaper. Sedan tio år ägnar han sig helt åt forskning på forsknings, – utvecklings- och undervisningsavdelningen Folktandvården Region Stockholm. Och att det finns tydlig evidens för att snus har negativa effekter på hälsan råder det inget tvivel om, enligt Jan Hirsch. Han nämner bland annat lokala effekter på munslemhinnan och tandköttet, implantatförluster, ökad kariesrisk och munhålecancer samt generella effekter, för tidig födsel hos snusande gravida, plötslig spädbarrnsdöd och sämre immunförsvar.
– Forskning från Göteborgs Universitet visar också att nikotin inte bara är starkt beroendeframkallande, utan även kan orsaka bestående förändringar i hjärnans nervceller som styr beteende och känslor. Annan forskning från Karolinska institutet visar att nikotin kan ge ökad kärlstyvhet som kopplas samman med en ökad risk för stroke och hjärtinfarkt.
Samma strategier för olika produkter
Problemet, menar han, är att tobaksindustrin använder samma strategier som för cigaretter för att dölja skadepanoramat av snus.
– När cigaretter visade sig vara skadliga hittade man på filter, sen kom lågnikotin-cigaretter.
Industrin ändrar alltså produkten, och praktiker och forskare behöver tid för att utforska konsekvenserna.
– När det gäller snuset säger tobaksindustrin att de har eliminerat de cancerframkallande tobakspecifika nitrosaminerna genom att ändra tillverkningsförfarandet. Nu går man över till nikotinprodukter, som vitt snus med nikotin extraherat från tobak, och det kommer att ta minst 10 år innan vi kan visa skadepanoramat utifrån evidens.
Eftersom det vita snuset lanserades i Sverige 2016 finns det alltså ännu inga bra studier som visar skaderiskerna och eftersom Jan Hirsch numera inte arbetar som kirurg träffar han inte längre patienter. Däremot har han kontakt med tidigare kollegor som gör det och de berättar om unga tjejer – just den grupp där snusningen ökar mest – med kraftiga förändringar som rodnad och avstötning av tandköttet.
– På frågan om vad det är för produkt de använder säger de vitt snus. Det är alltså redovisat av många kollegor att man ser tydliga förändringar i tandköttet hos de som använder vitt snus.
Om de skador de unga tjejerna har är långvariga eller reversibla vet man inte än, inte heller hur de ser ut i mikroskop. Jan Hirsch har därför bett flera av kollegorna samla in prover att använda i forskning.
Skaderiskerna förminskas
Problemet är att när det gäller till exempel cancer behövs forskning under lång tid, längre än 10 år, för att ta reda på riskerna med nya produkter. Cancer som är framkallad av yttre extern påverkan, som toxiska kemikalier, tar lång tid att utveckla och det gäller även snus.
– När får man lungcancer, bröstcancer, malignt melanom? Svaret är att det är vanligast i 60-70årsåldern. De som får cancer av snusning får det där de lagt sitt snus sedan de var i 14 årsåldern. Alltså i samma ålder som många andra cancerformer.
Jag Hirsch säger att skaderiskerna med snus förminskas överlag, och syftar då till det bruna snuset som man forskat på under många år.
– Man uttrycker att man inte vet om man får cancer av snus, men om man tittar på vad WHO skriver, och har skrivit i decennier, så är det helt klarlagt att man kan få det. I IARC-dokumenten (International Agency for Research on Cancer; the cancer agency of the WHO) framgår det tydligt att snus kan ge cancer i munnen. Även svenska studier visar det.
Oklart innehåll i vitt snus
Men vad är det då som gör att snus är skadligt för hälsan? Det är väl känt att cigaretter innehåller tusentals kemikalier, som till exempel tjära, men att snus innehåller mellan 3500 och 4000 kemikalier är mindre känt bland allmänhet och politiker.
– Vi har gjort forskningsförsök på celler och råttor, för att ta reda på vilka kemikalier som står för vad när det gäller hälsorisker.
Men visade sig vara svårt eftersom de inte hade tillgång till alla kemikalier.
– Vid våra studier på råttor, som fick snus i en läppkanal två gånger per dag i 15-18 månader, fick några cancer i munnen plus förändringar i en del övriga organ. Det var då jag själv slutade snusa.
En av kemikalierna i snus vet man dock relativt mycket om, nämligen nikotin.
– Det bildas kemikalier som är cancerframkallande under produktionen och lagringen av snus och när nikotinet kommer in i munnen och blandas med mun- och magbakterier.
De kemikalierna som bildas kallas för tobaksspecifika nitrosaminer.
– Dessa är cancerframkallande, och vitt snus innehåller även det nikotin som är extraherat från tobaksbladet, säger Jan Hirsch.
I Sverige har Läkemedelsverket i Uppsala analyserat innehållet i det bruna snuset. I den analysen såg man att det innehöll mycket tobaksspecifika nitrosaminer. Även i USA, på American Health foundation, gjorde kemister analyser och de såg också höga halter.
Enligt den statliga utredningen om nya nikotinprodukter från 2021[1] är vitt snus en tobaksfri produkt. Men exakt vad som menas med det är oklart. I utredningen står det:
I vanligt snus finns en rad cancerframkallande ämnen som kommer ifrån tobaken, däribland en grupp ämnen som kallas tobaksspecifika nitrosaminer. I vilken utsträckning dessa ämnen förekommer i tobaksfria nikotinprodukter är oklart. Sannolikt har det att göra med hur nikotinet framställs. Men om extraheringsprocessen är tillräckligt väl utvecklad finns anledning att anta att tobaksspecifika nitrosaminer inte förekommer i någon större utsträckning.
– En utvärdering visar att vitt snus innehåller avsevärt lägre nivåer av nitrosaminer och tungmetaller, men det visar också att nikotinhalten ofta är väldigt mycket högre än i tobakssnus. Nikotinhalten varierar kraftigt mellan olika produkter, men förklarar bara en del av styrkan. Snusets pH-värde har också nämligen en stor betydelse för effekten.
Snus vanligt inte bara i Sverige
Att snusets skaderisker är en viktig fråga beror bland annat på att snusandet är så utbrett. Ca 27 procent av den vuxna befolkningen i Sverige snusar. Utöver det har 42 procent av eleverna i årskurs 2 använt snus senaste månaden och 24 procent i grundskolan. Statistiken har pekat kraftigt uppåt de senaste åren.
Snus anses vara en ursvensk produkt, men enligt Jan Hirsch snusar mer än 300 miljoner människor i världen, bara det att man inte kallar det snus överallt. I Sudan kallas det till exempel tombak.
– Där har man mycket muncancer.
I Afghanistan, Pakistan, Ryssland och Iran finns det också olika varianter snus. I USA finns det mer snusare än i Sverige. Även i Indien är snusning mycket vanligt.
– I Indien har de 75 000 fall munhålecancer årligen. Det är den vanligaste cancerformer där.
Jan Hirsch har forskat på det indiska snuset.
– Den här tobaksblandningen som används i Indien ger cancer men utan tobaksblad är den inte cancerframkallande.
Men varför är det då så många fall av munhålecancer i Indien och inte lika många i Sverige? Jan Hirsch förklarar det med att cancer är en multifaktoriell sjukdom. Det betyder att det är många faktorer som bidrar till cancerutveckling.
– Jämfört med Indien har vi en högre levnadsstandard med bättre boende, bra mat och förhållandevis ren luft. Sådana faktorer gör att vi har högre tolerans och motståndskraft mot toxiska ämnen.
Huruvida man utvecklar munhålecancer eller inte handlar också om exponeringstid.
– Har man en kort exponeringstid är prognosen bra, men om man snusat många timmar per dygn i uppemot 50 år så ökar risken för cancer. Det är också skillnader på skador beroende på hur frekvent man snusar. De som är sociala snusare det vill säga mest för sällskaps skull har väldigt små skador och små förändringar. Men de som är tungt nikotinberoende, och har en snus under läppen även när de sover, de har mycket värre skador.
Politikens inställning
I Sverige är frågan om det vita snuset en högaktuell fråga eftersom allt fler unga, även flickor och kvinnor, använder vitt snus. Industrin har alltså nått nya målgrupper med hjälp av det vita snuset.
Att den evidens som finns inte får större effekt inom vård och politik är beklagligt, tycker Jan Hirsch som retar sig på det han kallar ”det typiska svenska förhållningssättet”. Han menar att svenska politiker, och även en del myndigheter, har en avvikande inställning när det gäller riskerna med snus jämfört med vad man har internationellt.
Många länder i EU har reagerat på den nya produkten, som av industrin kallas nikotinpåsar och därför inte klassas som snus i många länder, och det pågår ett aktivt arbete runt om i Europa för att förhindra att unga börjar snusa. Att det inte görs mer för att stoppa den negativa utvecklingen här i Sverige tror Jan Hirsch beror att vi har en mer slapphänt inställning till snus än i många andra delar av världen.
– Det finns en kultur här av att ”värna om sitt snus”. Alla möjliga, från statsminister, finansminister, EU-parlamentariker och förstå-sig-på-are talar i så positiva termer om snus, sänker skatten och hävdar alltid att det inte finns kunskap om skador av snus. Det beror delvis på okunskap, med delvis är det väl så att de tycker att det av någon anledning är bra att marknadsföra snus.
Jan Hirsch har många gånger skrivit till hälsovårdsministrar och andra politiker.
– Men jag får ju aldrig något svar, suckar han.
Som exempel nämner han Elisabeth Svantesson, Sveriges finansminister som sa att hon skulle försvara det svenska snuset till varje pris. Sveriges statsminister har också gjort snusvänliga uttalanden, bland annat i ett inlägg på Instagram där han visade upp en snusdosa och sa att Göteborgs rapé är hans favorit.
– Frågan är varför de visar upp snuset så här. Beror det på okunnighet eller har de bra betalt från tobaksindustrin kan man inte låta bli att undra.
Att han säger så är inte tagit ur luften. Han nämner återigen IARC-dokumenten som visade en lista med ett antal personer som suttit på nyckelpositioner i samhället i olika länder och samtidigt varit avlönade av tobaksindustrin.
– Det finns inget som tyder på att det skulle vara annorlunda idag. Jag känner också till flera kollegor inom min profession som suttit i Swedish Match:s forskningsråd. De är sponsrade och åker till konferenser och säger att man inte får cancer av tobak.
Det finns även risk att tobaksindustrin har ett finger med i spelet när det gäller själva forskningen. Som exempel nämner Jan Hirsch ett forskningsprojekt om vitt snus inom Region Stockholm som skulle sponsras av Swedish Match. Efter att han reagerade starkt är företaget inte längre involverat i forskningen, vilket Jan Hirsch är glad för.
– Det går ju inte att publicera studier som är sponsrade av industrin. Det finns ingen trovärdighet i det.
Åtgärder som har effekt
Med 50 år i backspegeln är Jan Hirsch inte särskilt optimistisk kring utvecklingen när det gäller nikotinbruket i Sverige och världen.
– Jag tycker inte att något har förändrats politiskt sedan jag började. Tobaksindustrin satsar så mycket pengar och har lobbyister anställda i Bryssel. Man kör med budskapet att snus hjälper människor att sluta röka.
Men något måste göras, och än har han inte gett upp hoppet. Allra helst skulle han vilja se ett förbud av snus, men på listan av åtgärder finns även andra förslag:
– Tobaksfri vård till exempel. Vi som jobbar inom vården pratar om god hälsa, och vi behöver också vara goda föredömen.
Ingen prilla i munnen under arbetstid för vårdpersonal alltså om Jan Hirsch får bestämma, och inte heller några snusdosor liggandes på läkarens bord när hen tar emot patienter.
Screening är en annan viktig åtgärd.
– Vi söker jättemycket pengar för cancerforskning. Munhåle- och svalgcancer är tre gånger så vanligt som livmoderhalscancer. Kvinnor kallas på kontroller i treårsintervaller, och vaccineras mot HPV-virus. Men för munhålecancer har man inget som helst förebyggande program. Det jag och min forskningsgrupp jobbar för är just screening. Det är en viktig åtgärd för att kunna upptäcka dem som riskerar att få cancer. Vi vill också följa upp högriskpatienter, för de upptäcks så sent och har så dålig prognos.
Direktiv till tandvården att vara uppmärksamma på förändringar i munnen som kan vara förstadium till cancer behövs.
– Om tandläkare och tandhygienister inte bara undersöker tänderna, utan även munslemhinnan i gommen, under tungan, under läppen, i kinderna och i svalget så kan de ganska lätt se förändringar. Gör man det kan man ta ett enkelt prov med en borste för att se om det finns cellförändringar. Patienter som har förändringar ska man följa upp med jämna mellanrum, hela livet.
En annan viktig åtgärd är att börja utgå från försiktighetsprincipen.
– Eftersom vi har så mycket evidensbaserade fakta om den oförbrända tobakens skadeverkningar, som snus, borde man inte rekommendera de här produkterna som ett alternativ till rökning.
Han menar också att alla de unga tjejer som nu börjar med vitt snus inte har en tanke på att de kommer att bli beroende.
– De tycker bara att det är tufft med en snygg dosa och alla smaker. Troligen är de inte heller medvetna om vilka konsekvenser ett långvarigt snusande kan ha, varnar Jan Hirsch.
Att få problem med sin munhälsa, som tandlossning, är förknippat med mycket lidande, menar han. Detsamma gäller de som drabbas av cancer. Jan Hirsch har opererat många patienter som fått munhålecancer av snus och behandlingen leder ofta till stora defekter.
– De här patienterna blir av med halva käken och det är inte livskvalitet att leva med konsekvenserna av det. Man har svårt att tugga och svälja, man har smärta och man vill inte gärna träffa människor. Det finns ingen vidare glädje med livet efter munhålecancer. Det är förfärligt.
Att allt fler snusar, och att det nya vita snuset innehåller allt större mängder nikotin kan i framtiden ha stora konsekvenser för de individer som drabbas hårdast.
– Vi får följa utvecklingen och se vad tiden utvisar, säger Jan Hirsch.
[1] Hårdare regler för nya nikotinprodukter (SOU 2021:22)
Tackla Tobak i Tandvården
Dags att anmäla sig ( senast 8 april) till Tackla Tobak och Nikotin i Tandvården 2024 – torsdagen 11 april mellan 13.00-15.00.
Välkommen till 2024 års viktigaste eftermiddag.
För: Tandvårdspersonal alla kategorier samt politiker och beslutsfattare inom tandvård, hälsovård och sjukvård.
Konferensen belyser tandvårdens viktiga roll i nikotin- och tobaksfrågan.
Tid: Torsdag 11 april 2024 kl. 13.00-15.30
Plats: Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm
Via Länk: Meddela vid anmälan till kansliet, så skickas en länk.
Anmälan: info@ymtkansli.org senast 8 april
Program:
Lena Sjöberg, leg tandläkare, ordförande Tandvård mot Tobak, hälsar välkommen
Sofia Carlsson, universitetslektor, docent, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet.
Nikotinets skadeeffekter
Masoumeh Daneshiyane, leg tandläkare, forskare, Folktandvården Stockholm, Karolinska Institutet.
Ny forskning: Hur påverkas munslemhinnan av vitt respektive brunt snus?
Johanna Reuterving Smajic, leg. tandhygienist, ledamot Tandvård mot Tobak:
Nya tobak och nikotinprodukter, från brunt och ute till vitt fräscht och inne
Våra yrkesförbund har ordet.
Chaim Zlotnik, Ordförande Sveriges Tandläkarförbund
Fouzieh Eliassy, Ordförande Sveriges Tandhygienistförening
Birgitta Enmark, leg tandhygienist, vice ordförande Tandvård mot Tobak:
#Lagar för alla barns framtid: Fina filmer finns gratis att visa på varenda klinik och utbildning! Kunskap är bästa vaccinet mot okloka beslut.
Jan Michael Hirsch, Oralkirurgi, professor emeritus, Uppsala universitet
Sammanfattning – vad ser vi? hur går vi vidare?
Avslutning
Rapport från Riksstämman
Tandvård mot Tobaks ordförande Lena Sjöberg har ordet:
Tandvård mot Tobak fick återigen möjlighet att ordna ett seminarium på Odontologisk Riksstämma i Umeå. 2000 entusiastiska och engagerade medarbetare inom tandvården fanns på plats i dagarna tre.
Vårt seminarium lockade 120 besökare, vilket är rekord.
Vi fick höra Linnéa Hedman presentera varför Harm Reduction inte gäller, eller är någon bra idé, när det gäller att ersätta cigaretter med snus resp. e-cigaretter.
Birgitta Enmark beskrev hur man i Folktandvården Gävleborg sprider information via väntrumsskärmar, Facebook, Instagram mm. Goda exempel som vi alla kan ta efter.
På TobaksFakta webbplats finns kampanjsidan #lagarforallabarnsframtid, där det finns mycket material, filmer, annonser, affischer mm att ladda hem utan kostnad. Den egna loggan kan gratis placeras på materialet. För individuell hjälp är alla välkomna att kontakta kansliet, info@ymtkansli.org.
Som avslutning presenterade Johanna Reuterving Smajic det senaste om nya nikotinprodukter. Förfärande sanningar om både vitt snus och e-cigaretter. Barn och unga lockas in i ett ofta högt och kanske livslångt nikotinberoende.
Det finns kanske en och annan inom våra yrkeskårer som fallit för frestelsen att prova vitt snus…? Vårt absoluta råd är förstås att omedelbart försöka sluta, och att inte använda produkten på arbetstid. Vi är förebilder och ska föregå med gott exempel. Det är varken tobaksfritt eller ofarligt.
På Tandläkartorget fick vi många fina pratstunder med kolleger. Tänk så roligt att träffa gamla bekanta.
Nu ser vi fram emot nästa stämma i Göteborg, men först bjuder vi in till vårt eget årliga seminarium Tackla Nikotin och Tobak i Tandvården, 11 april, digitalt 13-15.30, eller på plats på Svenska Läkaresällskapet i Stockholm.
Odontologisk Riksstämma & Swedental 2023 i Umeå
Den 15 november 09:30 finns vi på plats under temat ” Tackla Tobak och nikotin i Tandvården”.
Du som är på plats i Umeå är hjärtligt välkommen till vårt seminarium där du får vet mer om faran med nya trender och tobaksprodukter. Från Tandvård mot tobak deltar Johanna Reuterving Smajic, Lena Sjöberg, Birgitta Enmark. Vi har också glädjen att ha med oss Linnea Hedman, beteendevetare och docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet.
Väl mött i Umeå
ECToH konferens Tobacco or Health
2023 års konferens gick av stapeln i Madrid. Där möttes Europas all expertis i tobaksfrågan.
Läs mer på Tobaksfakta via länken. https://tobaksfakta.se/dont-give-up-uppmanade-who-under-ectoh-konferensen/
OM DET VITA SNUSET
Artikel i Expressen hemsida 19 mars av Louise Adermark och Jan-Michaél Hirsch
Det marknadsförs som tobaksfritt och fräscht och lockar med influensers och godisliknande smaker allt fler unga. Men det vita snuset är inte alls riskfritt.
– Nikotinhalten i det vita snuset kan vara fyra gånger högre än i vanligt snus och kan till exempel ge ökad oro, ångest och rastlöshet, säger nikotinforskaren Louise Adermark.
Här berättar hon och cancerforskare Jan-Michaél Hirsch hur det vita snuset påverkar munnen, andedräkt, hjärta, blodkärl, sömn och sperma och ökar risken för diabetes, cancer och alkoholberoende.
Nästan var femte kvinna i åldrarna 16–29 använder nikotinsnus, visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten. Tobaksindustrin försöker med benämningar som tobaksfritt snus, vitt snus och vape (en elektronisk cigarett) få nikotinprodukterna att framstå som mindre skadliga. Bolagen sponsrar också framgångsrika idrottare och artister, som i sociala medier poserar i miljöer där de färgglada dosorna framställs som coola accessoarer och förknippas med hälsa, fräschhet, fest och gemenskap. I sortimentet för vitt snus presenteras samtidigt smaker med namn som ”cool mint”, ”frosted apple”, och ”tropic breeze”.
– Det här är så cyniska sätt för tobaksindustrin att rekrytera nya nikotinister! Smakerna gör det också betydligt mer beroendeframkallande, säger Louise Adermark, docent i neurobiologi vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet.
Hon förklarar att ungas hjärnor är mer känsliga än vuxnas i och med att hjärnan inte har vuxit färdigt förrän i 25-årsåldern. En bidragande orsak till att unga löper ännu större risk att fastna i ett livslångt beroende är att deras hjärnor reagerar starkare på kortsiktiga belöningar. Yngre blir också snabbare toleranta mot negativa effekter, medan äldre i större utsträckning mår illa och upplever blodtrycksfall när de snusar.
VITT SNUS FÅR INTE SÄLJAS TILL PERSONER UNDER 18 ÅR
• Innehåller höga halter av nervgiftet nikotin, som framställs av tobak. Består vanligtvis av något växtfibermaterial på vilket smakaromer och nikotin har tillförts.
• Lanserades stort under 2018 och 2019. Flera Novusundersökningar visar att det skett en drastisk ökning av användandet av produkterna bland unga i åldrarna 14 till 18. Bara mellan 2019 och 2020 ökade användandet av snuset från sju procent till 19 procent.
• Koncentrationen av nikotin i tobaksfritt snus varierar från cirka tre milligram per gram upp till 50 milligram per gram, enligt den statliga utredningen ”Hårdare regler för nya nikotinprodukter”. Vanliga snussorter har ca åtta milligram per gram. Den starkaste tobaksprodukten på marknaden har en koncentration på cirka 45 mg per gram – vilket alltså är lägre än det starkaste vita snuset.
• Sedan 1 augusti i fjol är det en åldersgräns på 18 för köp av vitt snus och viss reglering av marknadsföring till personer under 25 år.
Källor: Tobaksfakta och Hjärt-Lungfonden.
Att snus har ett högre pH-värde leder även att vi kan ta upp mer nikotin via munhålan än vad vi skulle göra annars.
Louise Adermark framhåller dessutom att snuset inte alls är tobaksfritt eftersom nikotinet utvinns ur tobaksblad, vars odlingar också påverkar klimatet negativt genom urlakning av jordarna, avskogning och koldioxidutsläpp och hälsan hos dem som plockar bladen i och med att gifterna från plantorna och det man besprutar dem med lätt går in genom huden.
– Det är ungefär lika vilseledande att kalla snuset för tobaksfritt som att påstå att korv gjord på hjärna är köttfri. Det sänder fel budskap och ger sken av att vitt snus är en säker produkt.
Men visst finns det fördelar med snus och vitt snus jämfört med rökning, medger nikotinforskaren och får medhåll av Jan-Michaél Hirsch, professor emeritus vid medicinska fakulteten Uppsala universitet.
– När du extraherar ut nikotinet ur tobaksbladen blir du av med många gifter och tungmetaller och det inte lika skadligt att ha det vita snuset under läppen som att dra ner varm tobaksrök i lungorna, säger Louise Adermark.
Jan-Michaél Hirsch jämför med hur tobaksindustrin när den fick kritik för att massor av rökare dog i lungcancer lanserade cigaretter med filter som en lösning på problemet – och senare light- och mentolcigarretter.
– Det är samma sak med det vita snuset. Den forskning som hunnit göras pekar på att det finns en rad skaderisker med det, precis som med annat snus. Varför göra unga tjejer till nikotinister? säger han.
Experterna Louise Adermark och Jan-Michaél Hirsch om hur det vita snuset påverkar risken för…
… ANDRA BEROENDEN:
”Många som snusar använder även cigaretter. Det finns också ett starkt samband mellan tobaksbruk och alkoholberoende. Djurstudier tyder på att du blir mer mottaglig för beroende av andra substanser också i och med att hjärnans belöningssystem byggs om. Och rökning har inte minskat i den grupp som använder snus, snarare ökat”.
… HJÄRTAT OCH KÄRLEN:
”Nikotinet ger ett förhöjt blodtryck genom att receptorer aktiveras och adrenalin frisätts. Det här ger en ökad hjärtfrekvens och styvare och mer irriterade blodkärl, som inte blir lika flexibla som annars. Fria fettsyror frisätts i blodet och kan bidra till det metabola syndromet, som ökar risken för livsstilssjukdomar som typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdomar och vissa cancersjukdomar som prostatacancer, tarmcancer och bröstcancer.
… SÖMNEN:
”Sömnen försämras genom att sömnrytmen rubbas. Många upplever att de somnar lättare när de har en prilla under läppen, men precis som alkohol har nikotin den effekten att du vaknar oftare och får sämre kvalitet på sömnen”.
… PROBLEM MED MAGE OCH TARMAR:
”Nikotinreceptorerna påverkar magen så att den blir hårdare eller lösare”.
… ORO OCH ÅNGEST:
”Samma receptorer som är involverade när nikotin tas upp påverkar oro och ångest. Ju mer du exponeras för nikotin, desto mer rubbas systemet. För stunden kan tobaken uppfattas som ångestdämpande och i än högre grad upplever kvinnor att det är så, men ångesten förstärks de stunder då du inte nyttjar nikotin. Det bidrar också till att det är svårt att sluta med snus. Du blir rastlös och får abstinenssymptom”.
… SÄMRE SPERMA OCH BRÖSTMJÖLK:
”Män får sämre kvalitet på sin sperma och minskar chansen att få bli förälder med 10 procent. Forskning visar även att snusande män har cirka 25 procent färre spermier än icke-snusare och det mesta talar för att det gäller även vitt snus. Nikotin samlas i bröstmjölken och blir till högre koncentration än i ditt eget blod. Det kan ta upp mot åtta timmar innan nikotinet försvunnit helt ur bröstmjölken”.
… PSYKISK OHÄLSA SOM DEPRESSIONER:
”Det är en hög andel rökare bland personer med psykiatriska diagnoser. Tidigare har man betraktat cigaretterna som en sorts självmedicinering, men ny forskning tyder på att nikotinet kan öka risken att utveckla en diagnos”.
… PÅVERKAN PÅ FOSTER:
”Nikotin är skadligt för det ofödda barnet och det kan vara enormt höga doser i det vita snuset. Nikotinet påverkar blodtillförseln i livmodern, vilket gör att moderkakan försämras. Det innebär att fostret får mindre näring och syre, vilket kan leda till komplikationer som tillväxthämmande, för tidig födsel, missfall, att moderkakan lossnar för tidigt, havandeskapsförgiftning och plötslig spädbarnsdöd. Risken för missbildningar som gomspalt ökar också. Du bör därför sluta snusa när du planerar att bli gravid”.
… SKADOR I MUNNEN:
”Du skadar munslemhinnan där snuset läggs in, det syns med blotta ögat oavsett vilken snussort du använder. Slemhinnan där du snusar förtjockas, får ett hornlager ovanpå och det kan bli inflammerat under. Där kan det uppstå elakartade celler som sprider sig upp mot ytan. Tandköttet dras tillbaka och de blottade tandhalsarna ger ökad risk för karies, precis som av att tändernas kalkas ur. Saliven fyller vanligtvis en jätteviktig funktion genom att ta hand om pH svängningarna när du äter. Saliven utgör en del av immunförsvaret, som nikotinet försämrar och trycker tillbaka T-cellerna. Munhål- och svalgcancer orsakas huvudsakligen av tobaksbruk och alkoholkonsumtion och drabbar varje år 1 200 personer i Sverige, vilket gör cancerformen vanligare än till exempel livmoderhalscancer, som 550 individer får årligen”.
... DÅLIG ANDEDRÄKT:
Nikotinprodukterna luktar och tillsammans med en försämrade salivproduktion som gör dig torr i munnen bidrar detta till en dålig andedräkt
… FÖRSÄMRAD SÅRLÄKNING:
”Nikotin gör det svårare för sår att läka. Att kärlen blir stelare gör det också svårare att operera dig. Hela cellcykeln försämras”.
Tips till dig som vill sluta snusa:
• Försök ha miljöer där du aldrig använder snus. Bestäm dig till exempel för att inte snusa på jobbet och gymmet. Då förknippar du inte dessa ställen med snus och du får lättare att stå emot suget där.
• Börja en ny aktivitet där du aldrig har använt snus.
• Mest effektivt är det att försöka sluta rakt av.
• Om du är rädd för att överäta när du slutar snusa är det smart att dricka ett glas vatten, ta en promenad och göra armhävningar då du får en impuls att ta en prilla.
• Olika nikotinprodukter som plåster, tuggummi och tabletter fungerar bra även för snusare som vill lägga av som kan med fördel kombineras vid sug.
• Det kan framstå som kontraproduktivt att behandla nikotinberoende med nikotinprodukter, men det är effektivt att vänja sig av med beteenden utan att behöva vara superabstinent.
• Det är aldrig för sent att sluta! Det tar förvisso lång tid innan kroppen återhämtar sig helt, men hälsovinsterna uppstår från dag ett då du är nikotinfri.
Källa: Louise Adermark, docent i neurobiologi, Jan-Michael Hirsch professor i käkkirurgi
Tandvård mot tobak på plats vid Tandhygienist Dagarna
Den 23 – 25 april träffas landets Tandhygienister i Karlstad och vi från Tandvård mot Tobak finns givetvis på plats. Tandvård mot Tobak vill fortsätta sprida kunskap om tobak och nikotinets verkningar till en mycket viktig yrkesgrupp inom tandvården, Tandhygienisten. Genom deras regelbundna kontakt med patienten finns stor möjlighet att förebygga användande och stödja i avvänjning av traditionella och nya produkter. Nya tobaksprodukterna som e-cigarett och vitt snus är områden där vi ännu inte vet vilka skador som kan uppstå och det kan bli dagens unga som får betala priset när sluträkningen kommer. Enkät visar att av all niondeklassare har 20% provat e-cigarett och antalet unga användare av det vita snuset ökar stadigt.
Matz Larsson, lungspecialist på Universitetssjukhuset Örebro, varnar för eventuella framtida skador på lungor vid användning av e-cigarett. Även om e-cigarett först sades vara mindre farliga än rökning ser han stora risker. Argument som bör kunna användas i samtal med patienten och som borde vara tillräckligt för att omvärdera nyttjandet.
Klicka på länken och lär mer om tobakens verkningar Faktamaterial arkiv – Tobaksfakta
Pris utdelat till Margareta Haglunds minne
Grattis till Carina Hesse Bolin och Matilda Frans, från Hälsoäventyret i Uppsala som blev första vinnare av Margaretha Haglund Award. I sitt tobaksförebyggande arbete lyfter de barn och ungas perspektiv, samtidigt som vuxnas ansvar betonas.
Priset delades ut på Läkaresällskapet av Margarethas söner Per och Johan.
