Podd om riskerna med det vita snuset
Louise Adermark, forskare inom beroendemedicin vid Göteborgs universitet och expert på nikotin medverkar i Akademilivs podd och pratar om riskerna med det vita snuset. som spelas in av Sahlgrenska akademin, den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet. Samtalet handlar om vad man vet och inte vet om riskerna med det vita snuset.
Forskare ogillar ”det svenska förhållningssättet” till snus
Med tanke på den evidens som finns om skaderisker av snus är det beklagligt att svenska politiker har en så slapphänt inställning till det vita snuset. Det tycker Jan Hirsch, käkkirurg och professor.
– Jag önskar att Sverige utgick ifrån försiktighetsprincipen eftersom vi ännu inte vet skadepanoramat av den här nya produkten.
Jan Hirsch har själv snusat. Han började när han gick sin specialistutbildning på kirurgen.
– Då fick man inte röka på operationsrummen. Därför snusade någon erfaren kirurg och då gjorde jag det också.
Han höll fast i snuset i fyra år. Varför han slutade återkommer vi till senare i artikeln. Hans erfarenhet av snus utifrån professionellt perspektiv är betydligt längre än hans fyra år som snusare. I över 50 år har Jan Hirsch arbetat med munhälsa, bland annat som kirurg. Han har varit chef på käkkirurgin på Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor på medicinska fakulteten institutionen för för kirurgiska vetenskaper. Sedan tio år ägnar han sig helt åt forskning på forsknings, – utvecklings- och undervisningsavdelningen Folktandvården Region Stockholm. Och att det finns tydlig evidens för att snus har negativa effekter på hälsan råder det inget tvivel om, enligt Jan Hirsch. Han nämner bland annat lokala effekter på munslemhinnan och tandköttet, implantatförluster, ökad kariesrisk och munhålecancer samt generella effekter, för tidig födsel hos snusande gravida, plötslig spädbarrnsdöd och sämre immunförsvar.
– Forskning från Göteborgs Universitet visar också att nikotin inte bara är starkt beroendeframkallande, utan även kan orsaka bestående förändringar i hjärnans nervceller som styr beteende och känslor. Annan forskning från Karolinska institutet visar att nikotin kan ge ökad kärlstyvhet som kopplas samman med en ökad risk för stroke och hjärtinfarkt.
Samma strategier för olika produkter
Problemet, menar han, är att tobaksindustrin använder samma strategier som för cigaretter för att dölja skadepanoramat av snus.
– När cigaretter visade sig vara skadliga hittade man på filter, sen kom lågnikotin-cigaretter.
Industrin ändrar alltså produkten, och praktiker och forskare behöver tid för att utforska konsekvenserna.
– När det gäller snuset säger tobaksindustrin att de har eliminerat de cancerframkallande tobakspecifika nitrosaminerna genom att ändra tillverkningsförfarandet. Nu går man över till nikotinprodukter, som vitt snus med nikotin extraherat från tobak, och det kommer att ta minst 10 år innan vi kan visa skadepanoramat utifrån evidens.
Eftersom det vita snuset lanserades i Sverige 2016 finns det alltså ännu inga bra studier som visar skaderiskerna och eftersom Jan Hirsch numera inte arbetar som kirurg träffar han inte längre patienter. Däremot har han kontakt med tidigare kollegor som gör det och de berättar om unga tjejer – just den grupp där snusningen ökar mest – med kraftiga förändringar som rodnad och avstötning av tandköttet.
– På frågan om vad det är för produkt de använder säger de vitt snus. Det är alltså redovisat av många kollegor att man ser tydliga förändringar i tandköttet hos de som använder vitt snus.
Om de skador de unga tjejerna har är långvariga eller reversibla vet man inte än, inte heller hur de ser ut i mikroskop. Jan Hirsch har därför bett flera av kollegorna samla in prover att använda i forskning.
Skaderiskerna förminskas
Problemet är att när det gäller till exempel cancer behövs forskning under lång tid, längre än 10 år, för att ta reda på riskerna med nya produkter. Cancer som är framkallad av yttre extern påverkan, som toxiska kemikalier, tar lång tid att utveckla och det gäller även snus.
– När får man lungcancer, bröstcancer, malignt melanom? Svaret är att det är vanligast i 60-70årsåldern. De som får cancer av snusning får det där de lagt sitt snus sedan de var i 14 årsåldern. Alltså i samma ålder som många andra cancerformer.
Jag Hirsch säger att skaderiskerna med snus förminskas överlag, och syftar då till det bruna snuset som man forskat på under många år.
– Man uttrycker att man inte vet om man får cancer av snus, men om man tittar på vad WHO skriver, och har skrivit i decennier, så är det helt klarlagt att man kan få det. I IARC-dokumenten (International Agency for Research on Cancer; the cancer agency of the WHO) framgår det tydligt att snus kan ge cancer i munnen. Även svenska studier visar det.
Oklart innehåll i vitt snus
Men vad är det då som gör att snus är skadligt för hälsan? Det är väl känt att cigaretter innehåller tusentals kemikalier, som till exempel tjära, men att snus innehåller mellan 3500 och 4000 kemikalier är mindre känt bland allmänhet och politiker.
– Vi har gjort forskningsförsök på celler och råttor, för att ta reda på vilka kemikalier som står för vad när det gäller hälsorisker.
Men visade sig vara svårt eftersom de inte hade tillgång till alla kemikalier.
– Vid våra studier på råttor, som fick snus i en läppkanal två gånger per dag i 15-18 månader, fick några cancer i munnen plus förändringar i en del övriga organ. Det var då jag själv slutade snusa.
En av kemikalierna i snus vet man dock relativt mycket om, nämligen nikotin.
– Det bildas kemikalier som är cancerframkallande under produktionen och lagringen av snus och när nikotinet kommer in i munnen och blandas med mun- och magbakterier.
De kemikalierna som bildas kallas för tobaksspecifika nitrosaminer.
– Dessa är cancerframkallande, och vitt snus innehåller även det nikotin som är extraherat från tobaksbladet, säger Jan Hirsch.
I Sverige har Läkemedelsverket i Uppsala analyserat innehållet i det bruna snuset. I den analysen såg man att det innehöll mycket tobaksspecifika nitrosaminer. Även i USA, på American Health foundation, gjorde kemister analyser och de såg också höga halter.
Enligt den statliga utredningen om nya nikotinprodukter från 2021[1] är vitt snus en tobaksfri produkt. Men exakt vad som menas med det är oklart. I utredningen står det:
I vanligt snus finns en rad cancerframkallande ämnen som kommer ifrån tobaken, däribland en grupp ämnen som kallas tobaksspecifika nitrosaminer. I vilken utsträckning dessa ämnen förekommer i tobaksfria nikotinprodukter är oklart. Sannolikt har det att göra med hur nikotinet framställs. Men om extraheringsprocessen är tillräckligt väl utvecklad finns anledning att anta att tobaksspecifika nitrosaminer inte förekommer i någon större utsträckning.
– En utvärdering visar att vitt snus innehåller avsevärt lägre nivåer av nitrosaminer och tungmetaller, men det visar också att nikotinhalten ofta är väldigt mycket högre än i tobakssnus. Nikotinhalten varierar kraftigt mellan olika produkter, men förklarar bara en del av styrkan. Snusets pH-värde har också nämligen en stor betydelse för effekten.
Snus vanligt inte bara i Sverige
Att snusets skaderisker är en viktig fråga beror bland annat på att snusandet är så utbrett. Ca 27 procent av den vuxna befolkningen i Sverige snusar. Utöver det har 42 procent av eleverna i årskurs 2 använt snus senaste månaden och 24 procent i grundskolan. Statistiken har pekat kraftigt uppåt de senaste åren.
Snus anses vara en ursvensk produkt, men enligt Jan Hirsch snusar mer än 300 miljoner människor i världen, bara det att man inte kallar det snus överallt. I Sudan kallas det till exempel tombak.
– Där har man mycket muncancer.
I Afghanistan, Pakistan, Ryssland och Iran finns det också olika varianter snus. I USA finns det mer snusare än i Sverige. Även i Indien är snusning mycket vanligt.
– I Indien har de 75 000 fall munhålecancer årligen. Det är den vanligaste cancerformer där.
Jan Hirsch har forskat på det indiska snuset.
– Den här tobaksblandningen som används i Indien ger cancer men utan tobaksblad är den inte cancerframkallande.
Men varför är det då så många fall av munhålecancer i Indien och inte lika många i Sverige? Jan Hirsch förklarar det med att cancer är en multifaktoriell sjukdom. Det betyder att det är många faktorer som bidrar till cancerutveckling.
– Jämfört med Indien har vi en högre levnadsstandard med bättre boende, bra mat och förhållandevis ren luft. Sådana faktorer gör att vi har högre tolerans och motståndskraft mot toxiska ämnen.
Huruvida man utvecklar munhålecancer eller inte handlar också om exponeringstid.
– Har man en kort exponeringstid är prognosen bra, men om man snusat många timmar per dygn i uppemot 50 år så ökar risken för cancer. Det är också skillnader på skador beroende på hur frekvent man snusar. De som är sociala snusare det vill säga mest för sällskaps skull har väldigt små skador och små förändringar. Men de som är tungt nikotinberoende, och har en snus under läppen även när de sover, de har mycket värre skador.
Politikens inställning
I Sverige är frågan om det vita snuset en högaktuell fråga eftersom allt fler unga, även flickor och kvinnor, använder vitt snus. Industrin har alltså nått nya målgrupper med hjälp av det vita snuset.
Att den evidens som finns inte får större effekt inom vård och politik är beklagligt, tycker Jan Hirsch som retar sig på det han kallar ”det typiska svenska förhållningssättet”. Han menar att svenska politiker, och även en del myndigheter, har en avvikande inställning när det gäller riskerna med snus jämfört med vad man har internationellt.
Många länder i EU har reagerat på den nya produkten, som av industrin kallas nikotinpåsar och därför inte klassas som snus i många länder, och det pågår ett aktivt arbete runt om i Europa för att förhindra att unga börjar snusa. Att det inte görs mer för att stoppa den negativa utvecklingen här i Sverige tror Jan Hirsch beror att vi har en mer slapphänt inställning till snus än i många andra delar av världen.
– Det finns en kultur här av att ”värna om sitt snus”. Alla möjliga, från statsminister, finansminister, EU-parlamentariker och förstå-sig-på-are talar i så positiva termer om snus, sänker skatten och hävdar alltid att det inte finns kunskap om skador av snus. Det beror delvis på okunskap, med delvis är det väl så att de tycker att det av någon anledning är bra att marknadsföra snus.
Jan Hirsch har många gånger skrivit till hälsovårdsministrar och andra politiker.
– Men jag får ju aldrig något svar, suckar han.
Som exempel nämner han Elisabeth Svantesson, Sveriges finansminister som sa att hon skulle försvara det svenska snuset till varje pris. Sveriges statsminister har också gjort snusvänliga uttalanden, bland annat i ett inlägg på Instagram där han visade upp en snusdosa och sa att Göteborgs rapé är hans favorit.
– Frågan är varför de visar upp snuset så här. Beror det på okunnighet eller har de bra betalt från tobaksindustrin kan man inte låta bli att undra.
Att han säger så är inte tagit ur luften. Han nämner återigen IARC-dokumenten som visade en lista med ett antal personer som suttit på nyckelpositioner i samhället i olika länder och samtidigt varit avlönade av tobaksindustrin.
– Det finns inget som tyder på att det skulle vara annorlunda idag. Jag känner också till flera kollegor inom min profession som suttit i Swedish Match:s forskningsråd. De är sponsrade och åker till konferenser och säger att man inte får cancer av tobak.
Det finns även risk att tobaksindustrin har ett finger med i spelet när det gäller själva forskningen. Som exempel nämner Jan Hirsch ett forskningsprojekt om vitt snus inom Region Stockholm som skulle sponsras av Swedish Match. Efter att han reagerade starkt är företaget inte längre involverat i forskningen, vilket Jan Hirsch är glad för.
– Det går ju inte att publicera studier som är sponsrade av industrin. Det finns ingen trovärdighet i det.
Åtgärder som har effekt
Med 50 år i backspegeln är Jan Hirsch inte särskilt optimistisk kring utvecklingen när det gäller nikotinbruket i Sverige och världen.
– Jag tycker inte att något har förändrats politiskt sedan jag började. Tobaksindustrin satsar så mycket pengar och har lobbyister anställda i Bryssel. Man kör med budskapet att snus hjälper människor att sluta röka.
Men något måste göras, och än har han inte gett upp hoppet. Allra helst skulle han vilja se ett förbud av snus, men på listan av åtgärder finns även andra förslag:
– Tobaksfri vård till exempel. Vi som jobbar inom vården pratar om god hälsa, och vi behöver också vara goda föredömen.
Ingen prilla i munnen under arbetstid för vårdpersonal alltså om Jan Hirsch får bestämma, och inte heller några snusdosor liggandes på läkarens bord när hen tar emot patienter.
Screening är en annan viktig åtgärd.
– Vi söker jättemycket pengar för cancerforskning. Munhåle- och svalgcancer är tre gånger så vanligt som livmoderhalscancer. Kvinnor kallas på kontroller i treårsintervaller, och vaccineras mot HPV-virus. Men för munhålecancer har man inget som helst förebyggande program. Det jag och min forskningsgrupp jobbar för är just screening. Det är en viktig åtgärd för att kunna upptäcka dem som riskerar att få cancer. Vi vill också följa upp högriskpatienter, för de upptäcks så sent och har så dålig prognos.
Direktiv till tandvården att vara uppmärksamma på förändringar i munnen som kan vara förstadium till cancer behövs.
– Om tandläkare och tandhygienister inte bara undersöker tänderna, utan även munslemhinnan i gommen, under tungan, under läppen, i kinderna och i svalget så kan de ganska lätt se förändringar. Gör man det kan man ta ett enkelt prov med en borste för att se om det finns cellförändringar. Patienter som har förändringar ska man följa upp med jämna mellanrum, hela livet.
En annan viktig åtgärd är att börja utgå från försiktighetsprincipen.
– Eftersom vi har så mycket evidensbaserade fakta om den oförbrända tobakens skadeverkningar, som snus, borde man inte rekommendera de här produkterna som ett alternativ till rökning.
Han menar också att alla de unga tjejer som nu börjar med vitt snus inte har en tanke på att de kommer att bli beroende.
– De tycker bara att det är tufft med en snygg dosa och alla smaker. Troligen är de inte heller medvetna om vilka konsekvenser ett långvarigt snusande kan ha, varnar Jan Hirsch.
Att få problem med sin munhälsa, som tandlossning, är förknippat med mycket lidande, menar han. Detsamma gäller de som drabbas av cancer. Jan Hirsch har opererat många patienter som fått munhålecancer av snus och behandlingen leder ofta till stora defekter.
– De här patienterna blir av med halva käken och det är inte livskvalitet att leva med konsekvenserna av det. Man har svårt att tugga och svälja, man har smärta och man vill inte gärna träffa människor. Det finns ingen vidare glädje med livet efter munhålecancer. Det är förfärligt.
Att allt fler snusar, och att det nya vita snuset innehåller allt större mängder nikotin kan i framtiden ha stora konsekvenser för de individer som drabbas hårdast.
– Vi får följa utvecklingen och se vad tiden utvisar, säger Jan Hirsch.
[1] Hårdare regler för nya nikotinprodukter (SOU 2021:22)
Välkommen till LUFT-konferensen 2023
Luft 7-8 september.
LUFT är den största i konferensen i Sverige som lyfter frågor gällande nikotin- och tobaksbruk. Årets konferens innebär två härliga dagar med nätverkande, gemensam middag och underhållning. Programmet innehåller både internationella och nationella perspektiv och många föreläsare.
Arrangör
Konferensen arrangeras av TPLR, ett nationellt nätverk som består av samordnare med ansvar för regionernas tobaksförebyggande arbete där en av huvuduppgifterna är att genomföra LUFT- konferensen, den största i Sverige inom området.
Kostnad och anmälan
Anmälan görs på Tobaksfakta https://tobaksfakta.se/valkommen-till-luft-konferensen-7-8-september-2023/
Early bird innan 21 April : 2400 kr + moms
Från 22 april: 3000 kr + moms
Odontologisk riksstämma 16-18 november
Svenska Tandläkaresällskapet arrangerar i år den 58:e Odontologiska Riksstämman med syftet att sprida kunskap och främja utvecklingen på det odontologiska området. I år blir det på Svenska Mässan i Göteborg.
Årets program fokuserar på kost och miljö varvat med aktuell odontologisk kunskap och innehåller många spännande seminarier med såväl svenska som internationella föreläsare.
Med temat ”Att möta vår tid” får vi bland annat en rejäl uppdatering inom näringslära och hur kosten påverkar oss. Vi får höra en av våra ledande klimatforskare tala om klimatkrisen och tandvårdens glesbygdsproblematik lyfts i programpunkter och debatter. Allt detta varvas med aktuella odontologiska framsteg och tips.
Tandvård mot Tobak i Almedalen
Tandvård mot Tobak var i Almedalen under politikerveckan och hade ett seminarium om det vita snuset och tandvårdens roll i det tobakspreventiva arbetet. Våra förbund deltog och uttryckte sitt stöd för tobaksarbetet.
Här ser vi Yvonne Nyblom, Sveriges Tandhygienistförening, Birgitta Enmark, TmT, Chaim Zlotnik, Sveriges Tandläkarförbund, Johanna Reuterving Smajic, TmT, Tina Hilding, Svenska Tandsköterskeförbundet och Lena Sjöberg TmT. 
Vi har även gott stöd för tobaksfrågan hos vissa politiker, t ex Marie Louie Hänel Sandström, (M), som kom in och höll ett lika bra som spontant anförande om vikten att skydda barn, och hjälpa dem som är fast i ett nikotinberoende. För hälsans skull, och plånboken, både den privata och på samhällsnivå. Det finns en mycket stor alternativkostnad för tobaks-och nikotinbruk. Sjukvården går redan på knäna – vi får svårt att klara sjukdomsbördan om vi inte arbetar strukturerat med att förebygga ohälsa.
Tackla tobak i tandvården 6 april
Nationell yrkeskonferens om tobaksprevention
Snart är det dags för Tackla tobak i tandvården. Konferensen sker på plats i Svenska Läkarsällskapets lokaler, eller via länk för den som önskar, och belyser tandvårdens viktiga roll i tobaksfrågan.
För: Tandvårdspersonal alla kategorier samt politiker och beslutsfattare inom tandvård, hälsovård och sjukvård.
Tid: Onsdagen den 6 april 2022 kl 13.00-16.30
Plats: Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm.
Via Länk: Fyll i om du önskar länk i din anmälan
Ur inhållet:
- Det senaste kring nikotin och dess skadliga effekter på kroppen.
- Hur ni aktivt kan arbeta med tobaksavvänjning på kliniken
- Nya tobak/nikotinprodukter och ungdomar – vad är vad i djungeln av nya produkter?
- Lagar för alla barns framtid, Nationell kampanj för att få politiken att stifta lagar som skyddar barn och ungdomar mot nikotinets skadliga effekter.
- Socialstyrelsen presenterar de nya riktlinjerna och våra förbund sänder antiröksignaler.
Almedalen: Fler har fått upp ögonen för tobaksindustrins påverkan
Att allt fler fått upp ögonen för tobaksindustrins metoder och påverkan på politiken var tydligt under Almedalswebbinariet som Tobaksfakta och Yrkesföreningar mot Tobak arrangerade.
Det är uppenbart att samhället måste arbeta mer utifrån de styrdokument som tagits fram för att skydda barn mot alla tobaksprodukter. Ann Post, kanslichef Tobaksfakta och Birgitta Enmark, ordförande Yrkesföreningar mot Tobak, belyste tyngden av följande tre dokument: Agenda 2030, Barnkonventionen och Tobakskonventionen.
Josefin P Jonsson från Folkhälsomyndigheten pratade bland annat om rökningen och lyfte hur ojämlikt fördelat bruket är i olika befolkningsgrupper, Nicklas Malmberg, miljöpartist och styrelsemedlem i VISIR, berättade om tobaksindustrins miljöpåverkan, statsvetaren Torsten Kjellgren lyfte upp diskrepansen i tobakspolitiken.
Johanna Reuterwing Smajic från Tandvård mot Tobak påvisade skickligt hur industrin använder oetiska marknadsföringsknep för att nå minderåriga, Helen Stjerna från NSG berättade om bruket bland unga och vikten av tobaksfri skoltid och Tandläkarförbundet, som representant för hälsoprofessionerna, lyfte betydelsen av att motivera varje enskild patient att avstå från tobaksbruk.
Tackla Tobak i Tandvården 2021 – yrkeskonferens om tobaksprevention 15 april
Välkommen på seminarium Tackla Tobak i Tandvården och få information om det senaste inom tobaksområdet samt bra tips inför samtalen med patienterna!
Välkommen på seminarium Tackla Tobak i Tandvården och få information om det senaste inom tobaksområdet samt bra tips inför samtalen med patienterna!
Konferensen belyser tandvårdens roll i tobaksfrågan. Hur kan vi lägga upp det tobakspreventiva arbetet på kliniken? Hur kan vi arbeta med patienterna? Vi är stolta över att kunna presentera en rad goda exempel och strategier för att nå framgång.
Ny ANDTS-strategi har just presenterats. Vi tar en första titt på hur regeringen ser på tandvårdens möjligheter i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet.
Nya nikotinprodukter saluförs till våra barn. Vilka åtgärder föreslås i den nyligen presenterade utredningen om lagstiftning av nikotinprodukter?
För: Tandvårdspersonal alla kategorier samt politiker och beslutsfattare.
Tid: Torsdagen den 15 april kl 15.00-17.00
Plats: Via zoom. Länk skickas till din mailadress när du anmält dig.
Anmälan: info@ymtkansli.org
Tackla Tobak i Tandvården – Lyckat Digitalt Webbinarium 5/11 2020
Tänk vad vi har åstadkommit och vad vi har framför oss! Tänk vad mycket gott arbete som görs för att skydda våra barn, precis som det står i Tobakskonventionen, vårt tunga dokument som alltid finns att stödja sig på och alltid får oss att känna att vi är på helt rätt väg.
Tackla Tobak i Tandvården var tänkt att presenteras i Stockholm i mars, men blev digitalt i november.
Många namnkunniga personer deltog med fina presentationer, och publiken var betydligt större än om vi hade befunnit oss i Stockholm. Inget ont som inte har något gott med sig!
Novus-undersökningen från sent 2019 presenterades av Anna Lena Wihlborg och vi fick råg i ryggen att växla upp tobakspreventionsarbetet inom tandvården. Undersökningen finns att läsa i sin helhet på vår hemsida.
Våra respektive fackförbund står bakom oss och arbetar för att tandvården ska få en tydlig roll och uppdrag. Chaim Zlotnic, Yvonne Nyblom och Marie Udén bidrog samtliga på ett bra sätt.
Sluta Röka Linjen är en perfekt möjlighet både för oss själva i vår yrkesroll och för våra patienter. Där finns ovärderlig kompetens. Nu under corona ser vi verkligen behovet att stöd. Katarzyna Swigon, styrelsemedlem i TmT, beskrev situationen på linjen där hon arbetar parallellt med tandhygienisttjänst på specialistklinik.
Under våren presenteras både den uppdaterade ANDTS-strategi och Socialstyrelsen riktlinjer för tandvård, där barntandvård kommer att ingå. Det blir spännande att se hur våra möjligheter kommer att se ut. Kommande års tobaksarbete är mycket avhängigt skrivningen, och vi fick bra presentationer av de ansvariga skribenterna, Gabriella Beckvid Henriksson och Sofia Orreskog från Socialstyrelsen och Magnus Jonsson från socialdepartementet.
Agenda 2030 är central i tobakspreventivt arbete eftersom tobaksfrågan tangerar samtliga mål. Birgitta Enmark, mångårig i TmT-styrelsen och tandhygienist med både klinisk verksamhet och övergripande folkhälsoansvar från Gävleborg guidade oss genom målen med tobak som förtecken.
Johanna Reuterving Smajic avslutade med ett fyrverkeri av nya produkter, den ena bättre än den andra – för industrin!
Nikotinpulver med godissmaker som påstås vara tobaksfritt snus är kanske den ultimata nikotinprodukten för att få våra barn och unga att fastna i livslång nikotinberoende.
Vi saknar inte arbetsuppgifter!
VI ser fram emot nya seminarier för att peppa oss att Tackla Tobak i Tandvården!
Rekvirerar gärna en inspelning från seminariet från kansliet.
Lena Sjöberg
Glad och tacksam ordförande Tandvård mot Tobak
Motiverande samtalsmetodik för bättre munhälsa
Tandvården kan vara ett gott stöd i rökavvänjning och andra hälsosamma livsstilsförändringar. Det vet Karin Sjögren, odont.dr i cariologi, tandläkare och lärare i motiverande samtalsteknik.
– För att motivera till förändring är Motiverande samtal, MI, en effektiv samtalsmetod, säger Karin Sjögren som tillsammans med Claes Virdeborn, tandläkare och specialist i parodontologi, har skrivit nya boken Kommunikation i en hälsofrämjande tandvård.
Vägen till munhälsa går via ett kommunikativt förhållningssätt där man skapar goda relationer med sina patienter och därigenom hjälper dem att ta eget ansvar för sin hälsa. Med många konkreta exempel får läsaren av Kommunikation i en hälsofrämjande tandvård ta del av nyckelfaktorer för en hälsofrämjande kommunikation i tandvården.
Grunderna till god tandhälsa är välkända sedan decennier. Trots det behandlar vi dagligen patienter med skadade tänder och förlorad stödjevävnad. För individen handlar det om oåterkalleliga skador med känslomässiga och ekonomiska konsekvenser. Det ställer också höga krav på samhälle och vårdinsatser.
Att arbeta hälsofrämjande kräver att vi fokuserar mer på det friska och tar tillvara patientens inre motivation till att leva hälsosamt. Det kräver också att vi förstår hur man behandlar de stora folksjukdomarna i munnen på ett sådant sätt att patienten får ett naturligt ansvar för sin egen sjukdom.
Boken vänder sig till all personal inom tandvården och används även som kurslitteratur inom tandvårdsutbildningarna. Med många konkreta exempel får läsaren ta del av nyckelfaktorer för en hälsofrämjande kommunikation i tandvården. Rekommendationerna i boken grundar sig bland annat på motiverande samtalsmetodik, nationella riktlinjer för vuxentandvård och nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.
Kommunikation i en hälsofrämjande tandvård är den andra reviderade upplagan av Hälsofrämjande tandvård. Boken som har bytt titel, fått ny form och uppdaterats genomgående, vänder sig till all personal inom tandvården och används även som kurslitteratur.
Boken finns att beställa hos bokhandlare på nätet eller direkt på Gothia Fortbildnings hemsida.
Om författarna
Karin Sjögren är odont.dr i cariologi, tandläkare, kommunikatör och lärare i vårdkommunikation och motiverande samtalsmetodik. Hon ger kurser för alla yrkeskategorier inom hälso- och sjukvård och tandvård. Hon är också styrelsemedlem i Tandvård mot Tobak.
Claes Virdeborn, specialist i parodontologi, har många års erfarenhet som tandläkare, lärare och chef i tandvården. Han ger också utbildningar i parodontologi och kommunikation.
